Arbetstidsförkortning,
BNP och produktivitet
1950–2017
De tre diagrammen visar antalet timmar på en arbetsvecka i Sverige över tid, och BNP per capita och produktivitet under samma tidsperiod. Alla som arbetar har blivit mer och mer produktiva för varje år trots att arbetstiden förkortats ett antal gånger. Det finns med andra ord inget som tyder på att arbetstidsförkortning påverkar landets produktion negativt.
Antal timmar på en arbetsvecka
Antalet timmar på en arbetsvecka har varit oförändrat sedan 1970.
BNP per capita
BNP per capita definieras som den totala ekonomiska aktiviteten på ett år delat med antalet invånare.
Produktivitet (produktion per arbetad timme)
Produktivitet definieras som BNP delat med det totala antalet arbetade timmar på ett år.
Källor:
- Socialdemokraterna, “Vår historia”
- BNP, samtliga år: Statistiska centralbyrån, Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar, BNP från användningssidan, försörjningsbalans (aggregerad, fasta priser) 1950–2017 (publ. 2019-11-29)
- Arbetade timmar för åren 1981–2016 från Statistiska centralbyrån, Arbetade timmar (ENS2010), kalenderkorrigerade och säsongsrensade efter näringsgren SNI 2007. Kvartal 1981K1–2016K4 (årsberäkning genom addition av K1–K4 för varje år)
- Arbetade timmar för åren 1963–1980 från Statistiska centralbyrån, Nationalräkenskaper 1970–1980, Appendix 5, Tabell B, sidan 26–27
- Arbetade timmar för åren 1960–1962 från Statistiska centralbyrån, Nationalräkenskaper 1963-1974, Appendix 5, tabell 98, sidan 57
- Arbetade timmar för åren 1950–1959 från Portalen för historisk statistik, Historiska nationalräkenskaper för Sverige 1800–2000